Människan som kulturskapare

Vidarstiftelsen ger fortlöpande stöd till stipendier, seminarier och publikationer till den typ av tänkande som synliggör människan som kulturskapare. Vidarstiftelsen stödjer Kulturhuset i Ytterjärnas programverksamhet samt den konstnärliga verksamhet som omfattar de antroposofiska värderingarna.

 

Fakta

Människan som kulturskapare

Människan som kulturskapare

Vi ser idag en ökad rovdrift på naturens resurser, vilket hotar hela vår planets existens, genom miljöförstöring och klimatrubbningar. En gemensam nämnare för denna obalans är den ensidiga betoningen på tillvarons materiella aspekter. När människan och hennes omvärld reduceras till enbart fysiska/biologiska processer, försvinner möjligheten att inlemma henne i en större, holistiskt sammanhang. Detta kan bara göras om synen på människan och hennes förhållande till världen fördjupas och avtäcker hennes flerdimensionalitet.

Den antroposofiska filosofin betraktar människan, inte enbart som en biologisk varelse, utan även som en inkännande, meningssökande och andlig varelse. Av det följer att vetenskapens kvantitativa och deterministiska syn bör utvidgas och kompletteras med en kunskap som återintegrerar tillvarons etiska och allmängiltiga frågeställningar – till exempel dem om livets mening, dödens gåta samt ansvaret för varandra och vår omvärld. I centrum står alltså människans flerdimensionalitet, det vill säga en uppfattning om människan som omfattar henne i sin helhet: Hennes fysisk-materiella tillhörighet, hennes inkännande tillhörighet samt hennes etiska och meningssökande tillhörighet.

Då meningsfrågor inte kan bemötas ur ett kvantitativt perspektiv, utan vilar på en kvalitativ omdömesförmåga, är utbildningen av denna förmåga av största vikt för människans utveckling. I den spelar även konsten och konstnärligt utövande en stor roll, eftersom det konstnärliga utövandet handlar om att förfina omdömet för att kunna bedöma det som passar in i varje individuell situation.

Denna helhetssyn grundar sig på en kunskap om människan som utgår ifrån hennes tre olika skikt, det vill säga från människan uppfattad som en fri tänkande varelse, som en inkännande varelse samt som en viljande (konkret skapande) varelse. Människans utvecklingsmöjligheter ligger i förmågan att kunna relatera sig helhetligt till alla dessa tre olika skikt. Detta är anledningen till att antroposofisk filosofi inte främst handlar om boklig kunskap utan också om att ta sociala initiativ, som har som mål att respektera och befrämja varje människas etiska, estetiska och sociala växande.

Helt konkret yttrar sig detta synsätt till exempel i waldorfpedagogiken där det centrala elementet är respekten för just den växande människan i barnet; i det ekologiska, biodynamiska kretsloppsjordbruket, som tar ansvar för både giftfria produkter och miljön; i det omfattande arbetet med barn och vuxna med funktionsnedsättningar, vilket präglas av respekt för människors lika värde och utvecklingsmöjligheter; i ekonomiska initiativ som vill främja mänsklig och etisk ekonomisk utveckling; på det medicinska området där individanpassade integrativa behandlingsmetoder befrämjar tillfrisknandet samt även på arkitekturens område, där man strävar efter en boendemiljö som är både tankeväckande, estetisk och funktionell.

Kort sagt vilar all antroposofiskt inspirerad verksamhet på de värden som våra moderna demokratiska samhällen grundar sig på, nämligen respekten för människans inneboende utvecklingsmöjligheter och respekten för hennes frihet och hennes syn på sig själv som en skapande individ.

Bild tagen för föreställningen ”Sökande människan” på Kulturhuset år 2015.

 

Fakta

Kulturhuset i Ytterjärna

Kulturhuset i Ytterjärna

Programverksamheten i Kulturhuset i Järna får löpande stöd av Vidarstiftelsen, Statens kulturråd, Kulturförvaltningen i Stockholms län samt Södertälje kommun.

Kulturhuset i Ytterjärna AB bedriver kulturverksamhet i form av konserter, dansföreställningar, opera, teater och festivaler, men anordnar även konferenser, seminarier m.m.

Byggnaden är ritad av Erik Asmussen och invigdes 1992, den inrymmer teater- och konsertsal, kafé, konferenslokaler och kontor. Kulturhuset har omkring 30 000 besökare årligen. Vid byggnationen av den Stora Salen satsades särskilt på akustiken, vilket gör den till omtyckt och uppskattad konsertlokal. Den rymmer drygt 500 personer. Förutom Stora Salen finns en stor foajé med bl a Järna café, som alltid har öppet i samband med evenemang, men också serverar lunch alla vardagar.

Kulturhuset fick silverpriset i arkitekttävlingen ”Sveriges mest omtyckta nutida byggnad” år 2001.

Sedan några år drivs verksamheten i bolagsform och är ett helägt dotterbolag till Steneken Holding AB.

Bild tagen för föreställningen ”Sökande människan” på Kulturhuset år 2015.

Fakta

Skyspace

Skyspace ”Outside-Insight”

Skyspace, designat av konstnären James Turell, byggdes speciellt för utställningen SEE! COLOUR! 2011, men är därefter tillgängligt som en permanent installation i Ytterjärna.

James Turell är en av världens främsta konstnärer inom ljus, färg och rymd och har deltagit i utställningar på många ledande konstmuseer runt om världen, däribland Moderna museet i Stockholm. Skyspace finns även på andra håll i världen, men varje utformning är unik och ”Outside-Insight” finns bara i Järna.

Skyspace i Järna var det första i Skandinavien. Det är ett formgivet rum med en öppning mot himlen och programmerade ljuskällor som samverkar med himlens ljusskiftningar. Från och med trettio minuter före solnedgången till sextio till nittio minuter efter solnedgången kan man där bevittna ett färgspel på himlen. En slags vilsam och meditativ slow art som ger tid för reflektion och stillhet.

Vidarstiftelsen har uppfört och äger Skyspace i Ytterjärna.

Läs mer om Skyspace här samt hur visning bokas.